Om 15 år kommer Sverige sakna 50 000 ingenjörer. Trots denna efterfrågan söker sig alldeles för få ungdomar och särskilt kvinnor till data-, teknik- och ingenjörsstudier, skriver Gustav Fridolin (MP) och Linnéa Engström (MP).

Hillary Clinton har berättat att hon vid tretton års ålder skrev till USA:s statliga rymdorganisation NASA och frågade hur man gör för att bli astronaut. Hon ska ha fått till svar att NASA inte utbildade kvinnliga astronauter och inte heller hade några planer på att göra det. I dag, 54 år senare, är hälften av de som utbildas kvinnor.

Men runtom i världen möter dagens trettonåringar fortfarande förlegade föreställningar om att vissa livsval passar pojkar bättre än flickor och vice versa.

Både ur ett globalt och europeiskt perspektiv ligger Sverige långt fram, men även här finns strukturer som gör att pojkar och flickor, i praktiken, inte har samma valmöjligheter. Vår arbetsmarknad är i allra högsta grad könsuppdelad. Exempelvis är män underrepresenterade bland undersköterskor och förskolelärare medan kvinnor i liten utsträckning söker sig till bland annat ingenjörsyrken.

Uppdelningen börjar i skolan. Vissa skulle argumentera att det är en naturlig uppdelning och att alla måste vara fria att göra val utifrån sina egna intressen. Istället handlar det om att valen i dag görs utifrån skeva uppfattningar om vad vissa utbildningar och yrken faktiskt innebär. Dessutom tror flickor ofta att de inte kan, att det helt enkelt är för svårt med teknik och matematik. Detta trots att de presterar minst lika högt som pojkar i dessa ämnen.

Miljöpartiet de gröna arbetar på både europeisk och nationell nivå för att barn och ungdomar ska få ökad faktisk frihet att välja väg i livet. I Europaparlamentet är det vi i Miljöpartiet som förhandlar för den gröna partigruppen om parlamentets resolution om att stärka kvinnor och flickor genom utbildning.

I Sverige vill regeringen ge utrymme för normkritisk pedagogik och stärka studie- och yrkesvägledningen så att den i ökad utsträckning kan hjälpa ungdomar att göra väl avvägda val byggda på fakta snarare än förutfattade meningar.

Dagens inlåsande strukturer begränsar individer i sina livsval och det begränsar samhället när halva befolkningen är indirekt uteslutna från vissa yrkesval. Inte minst är det allvarligt när vi ser att det kommer att råda brist på arbetskraft inom yrken som är helt centrala för att modernisera samhället och möta de stora globala utmaningarna.

Europa kan komma att sakna en halv miljon ingenjörer om tio år, enligt uppskattningar från näringslivet. I Sverige bedömer Statistiska Centralbyrån att det år 2030 kommer att saknas uppemot 50 000 ingenjörsutbildade. Trots denna efterfrågan söker sig alldeles för få ungdomar och särskilt kvinnor till data-, teknik- och ingenjörsstudier.

Europas omställning till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi innebär stora möjligheter för både samhälle och arbetsmarknad. Det finns en stor potential i att skapa jobb inom förnybar energiproduktion, energieffektivitet, avfalls- och vattenhantering, luftkvalitet, återställande av biologisk mångfald och utveckling av grön infrastruktur.

Mellan 2002 och 2011 ökade sysselsättningen inom miljövaru- och miljötjänstesektorn i EU från 3 miljoner till 4,2 miljoner. Även under den ekonomiska krisen har antalet jobb i de här sektorerna vuxit med 20 procent. En framtida grön ekonomi kommer att efterfråga högutbildade ingenjörer.

För att kunna möta Sveriges och Europas stora efterfrågan på kompetent arbetskraft i en grön ekonomi behöver vi utbilda fler unga kvinnor till tekniker, naturvetare och ingenjörer. Om vi ska lyckas med det måste vi börja från grunden och se till att både pojkar och flickor kan göra sina livsval utan att styras av stereotypa föreställningar av olika utbildningar och yrken.