VÄRDEGRUNDEN FÖR EN GRÖN EKONOMI ÄR HÅLLBAR UTVECKLING, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET.

Utgångspunkten för cirkulär ekonomi är att alla material ska ingå i ett biologiskt (bio-ekonomi) och ett tekniskt kretslopp (cirkulär-ekonomi). Det här är en schematisk översikt över hur den cirkulära ekonomin kan fungera. 

På vänster sida i figuren: Rena biologiska material återvänder till biosfären utan att göra skada, som biologiska näringsämnen som bidrar till att återskapa naturtillgångar. Detta sker genom kompostering eller genom rötning för framställning av biogas och gödsel. Material blir till näring som blir till nya material, i ett evigt kretslopp. Ytterligare en möjlighet är att förlänga livslängden på biologiska material genom att de designas för att användas i flera olika produkter efter varandra, innan de återvänder till biosfären (kaskadprincipen). Exempelvis kan bomullskläder användas som möbelstoppning och därefter som isolering innan materialet återförs till biosfären.

På höger sida i figuren: Rena och definierade tekniska material (såsom metaller och polymerer) hålls i cirkulation som näringsämnen till industriella processer i teknosfären. I den yttersta cirkeln (återvinning) sker återvinning av material på sätt som gör att de inte förlorar i kvalitet utan kan tas tillbaka till produktionen, om och om igen. Mycket av dagens återvinning är ”downcycling”, en sorts Återvinning 1.o där material inte är designade för att återvinnas, vilket gör att de förlorar i kvalitet för varje återvinningscykel. Dessutom sker läckage eftersom materialflödena inte är slutna. I den cirkulära visionen är alla tekniska material designade för ”upcycling”, eller Återvinning 2.0, vilket innebär att materialen cirkulerar i så slutna slutna system som möjligt och bibehåller sin kvalitet – och därmed sitt ekonomiska värde – oavsett antal cykler.

En bärande princip för att bibehålla värde i materialen och skapa ekonomiska möjligheter i den cirkulära ekonomin är att ju närmare man kan komma de innersta cirklarna av direkt återanvändande, desto större är besparingarna eftersom behovet av nyuttag av råvara då minskar och mindre energi åtgår för transport och bearbetning av material.
I cirkeln innanför återvinning handlar det om återtillverkning (återtillverkning/renovera), det vill säga att tillverkare tar tillbaka produkterna i sig till en återtillverkningsanläggning för att byta utslitna delar och fräscha upp delar som kan återanvändas. Produkterna återinförs sedan på marknaden med förnyad garanti men till ett lägre pris än nytillverkade motsvarigheter. Detta görs idag bland annat inom bilindustrin med goda vinstmarginaler.
 
Innovativa affärsmodeller

I de två innersta cirklarna (återanvänd, dela och underhåll) är den värdeskapande principen att ju längre produkter och komponenter kan cirkuleras ”som de är”, desto lägre kostnader för material, arbete och energi. Här återfinns återdistributionsmodeller (exempelvis olika typer av begagnat-marknader) och här ges stort utrymme för innovativa affärsmodeller som bygger på uthyrning, abonnemang och delande av produkter. Den senare typen av cirkulära affärsmodeller kommer ur idén om att tillgång till en produkt i många fall är det viktiga, inte nödvändigtvis att äga den – företag säljer då så att säga produktens funktion, som en tjänst, istället för produkten i sig. I denna kontext blir det fruktbart att tala om användare istället för konsumenter.

Det blir också viktigt att designa produkter så att de håller länge och är uppgraderbara för att fungera för flera på varandra följande användare (återanvändning) eller, med hjälp av underhåll/service kan stanna hos en och samma användare under lång tid (underhåll). I dessa affärsmodeller gäller principen att om produkten kan betjäna så många kunder som möjligt och så länge som möjligt ger det mer vinst per enhet.
 
Design för cirkulär ekonomi

En förutsättning för att uppdelningen i ett biologiskt och ett tekniskt kretslopp ska fungera är att produkter, komponenter och material är designade för cirkulär ekonomi, vilket på ett övergripande plan handlar om att ”designa bort avfall”.
Rent konkret behöver biologiska material vara så rena att de inte orsakar skada när de återvänder till biosfären och tekniska material behöver vara designade så att de kan återvinnas utan att förlora i kvalitet för varje cykel. Dessutom behöver produkter designas för isärtagning (design för isärtagning). Det innebär att produkterna ska vara enkla att demontera och att kompositmaterial ska undvikas (särskilt sådana med både tekniskt och biologiskt innehåll) så länge det inte finns processer för att separera dem. Vissa produkttyper bör också vara modulärt uppbyggda med utbytbara komponenter så att reparation/uppdatering enkelt kan ske istället för att byta ut hela produkten. Produkter som påverkas av snabb teknisk utveckling bör designas för uppgradering (företrädelsevis mjukvarumässig), för att inte hindra utvecklingen.
 
Cradle to Cradle

Cradle to Cradle (förkortas ofta C2C) är en designfilosofi som ursprungligen presenterades i boken ”Cradle to Cradle – Remaking The Way We Make Things”. Grundidén är att simulera naturliga system och betrakta avfall som näring till nya processer, endast använda förnybar energi och hylla mångfald. Idag talar man ofta om “Cradle to Cradle” som ett verktyg för att arbeta med cirkulär ekonomi, bland annat genom den produktmärkning (Cradle to Cradle Certified Products) som kan ges till produkter utformade utifrån cirkulära principer.
Cradle to Cradle handlar ytterst om att skapa positiva värden för oss människor och för biosfären. Inom arkitekturvärlden har C2C vunnit mycket mark, och förutom rena, hälsosamma, positivt definerade byggmaterial handlar det om att ta vara på det naturliga ljuset, värna om ren inomhusluft, skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald genom gröna väggar och tak, och mycket annat.
 
Industriell symbios

Inom det cirkulära synsättet ryms också industriell symbios, vilket syftar på långsiktiga samarbeten mellan lokala och regionala aktörer som möjliggör effektivare användning av material, energi, vatten och andra tillgängliga resurser, med både affärsnytta och miljönytta som resultat. Målet är optimerade resursflöden där avfall minimeras genom att det som faller ur en process blir inflöde till en annan. Industriell symbios, eller företagssymbios, kan stimulera innovation, bidra till ökad affärsnytta och hållbar utveckling lokalt och regionalt.
 
Kollaborativ konsumtion

Böckerna ”The Mesh" av Lisa Gansky och ”What’s Mine Is Yours" av Rachel Botsman, som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, beskriver framväxten av delandets ekonomi, som bland annat rymmer möjligheter till kollaborativ konsumtion, det vill säga att dela på befintliga resurser som bilar, bostäder och verktyg med hjälp av appar och webbaserade delningstjänster. Det kan handla om ideella initiativ såväl som att skapa innovativa affärsmodeller kring de helt nya möjligheter som öppnar sig när det som är mitt på ett enkelt sätt också kan vara ditt. Delandets ekonomi och kollaborativ konsumtion har stor potential för resurseffektivisering och passar därför in i den cirkulära ekonomiska modellen (under återanvänd/ omfördela).

Källa: Ellen MacArthur Foundation