Ny teknik öppnar upp många möjligheter, men när det gäller livsmedel bör vi skynda långsamt. Det skriver Linnéa Engström, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Nya livsmedel är ett spännande område inom EU-politiken. Förra veckan röstade Europaparlamentet både om nya livsmedel och om mat och utsäde framställda från GMO (genetiskt modifierade organismer). Det finns mycket positivt och en hel del oroande i utvecklingen med nya livsmedel och tekniken för att framställa dem. Här finns också en tydlig politisk skiljelinje mellan dem som värnar om livsmedelssäkerhet och transparens, och dem som omtumlande snabbt är beredda att sälja ut densamma när stora vinstintressen pockar på.
För att klara klimatet kommer vi i framtiden att troligtvis äta nya livsmedel som vi inte tidigare betraktat som människoföda. Larver, insekter, svampar och alger är några exempel på nya livsmedel där det finns en stor potential för odling i större skala, både för att kunna klara klimatet och samtidigt föda en växande befolkning.
Livsmedel som innehåller nano-material (material som tillverkas och används i mycket små dimensioner) och kött från klonade djur är något som de gröna ställt sig kritiskt till och lyft behovet av försiktighetsprincipen. Den här typen av nya livsmedel bör ha en tydlig märkning och underställas strikta kontroller och testmetoder.
Det finns fortfarande mycket osäkerhet kring nano-teknik och vad den egentligen innebär för människors hälsa. Redan i dag finns produkter ute på marknaden som innehåller nano-partiklar, och detta utan att konsumenterna vet om det.
Det finns bevis för att nano-partiklar kan färdas igenom cell-väggar, i synnerhet hos unga. Vad har det för konsekvenser för vår hälsa? Ingen vet, och vi bör därför vara försiktiga tills vi vet att nano-material inte utgör ett verkligt problem för folkhälsan och miljön.
Frågan om klonade djur väcker många känslor, främst på grund av djurskydd och miljö, men även här är det viktigt att fundera över långsiktiga konsekvenser för människors hälsa. Just nu finns ett rättsligt tomrum vad gäller kött från klonade djur, då EU-institutionerna är oense. Det viktigaste med den här frågan är att det finns en märkning – om det ens ska finnas kött från klonade djur på marknaden – så att konsumenterna kan ta ställning till om det är en risk man är villig att ta.
Och så till sist den ständigt heta frågan om tekniken kring GMO: EU-parlamentet har sagt sitt och förkastat EU-kommissionens förslag till lagstiftning om användning och försäljning av GMO. Med det nuvarande förslaget skulle det i praktiken bli väldigt svårt för enskilda medlemsländer att säga nej till GMO, eftersom det sannolikt skulle betraktas som ett handelshinder. Och det är bara ett problematiskt moment i sammanhanget.
Kommissionen håller inte vad den lovat angående en reform av GMO-lagstiftningen och större insyn i den. Det här har med andra ord blivit ett sätt att smyga in GMO-produkter på EU-marknaden. Jag är övertygad om att EU-kommissionen de facto har lagt förslaget för att man snabbare ska kunna godkänna att GMO når marknaden på EU-nivå.
Ny teknik öppnar upp många möjligheter, men när det gäller livsmedel bör vi skynda långsamt. Utvecklingen måste ske med djurens bästa och människors hälsa i fokus. Det finns mycket pengar att tjäna på den nya tekniken, men medborgarna är skeptiska. Det är oroväckande när kommersiella intressen får gå före vetenskapliga råd. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har kommit med rekommendationer vad gäller säkerheten kring GMO-livsmedel och rekommendationer om nano-material i mat. Tyvärr har råden inte följts.
Alla de borgerliga politikerna röstade för betänkandet. Till och med Centerpartiet, som traditionellt har haft hög svansföring i fråga om djurskydd och folkhälsa. Men nu gäller det att tjäna pengar. Då lyssnar borgerliga EU-parlamentariker främst på kemikalie- och livsmedelslobbyn. Folkpartiets nya ledamot i parlamentet, Jasenko Selimovic, lovprisar den nya tekniken i debatten om nya livsmedel och avfärdar all kritik med ”nej det kommer inte att hända!”. Ett uttalande som snarare leder tankarna till religiös tro än vetenskaplig grund.
Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP)