Putins förtryck av det ryska civilsamhället där hbtq-personer och politiskt aktiva förföljs, mördas och fängslas är en fråga för EU. Men i Bryssel är det tyst och tystnaden stavas rysk olja och gas. Carl Bildts tweet, Pridefestivalens vaskning av rysk vodka och flaggprotester i all ära. Vill vi verkligen främja frihet och demokrati i Ryssland ska EU och Sverige bojkotta importen av rysk olja och gas.
Årets Pride protesterade på flera sätt mot Rysslands fascistoida lagar rörande ”gaypropaganda” och den allmänna rättslösheten för hbtq-personer. Bland annat kunde svenskar twittra uppmuntrande på ryska och demonstrera vid ryska ambassaden.
Det är viktigt att Pride på olika sätt belyser övergreppen mot hbtq-personer och att media nu reagerar på ”rysshotet” som den ryska maktelitens övergrepp på den egna befolkningen. Men någonstans blir Pridefestivalens manifestationer ett illustrerande exempel på hur lite den politiska makten i EU och Sverige i praktiken bryr sig när det som stöd som vi kan erbjuda ryska aktivister och hbtq-personer enbart är symbolhandlingar.
När Ryssland inför lagar och dekret som innebär förföljelse av politiskt oliktänkande, hbtq-personer och etniska grupper reagerar EU:s politiska och ekonomiska etablissemang med tystnad. Varför är det Tilda Swindon som håller upp regnbågsflaggan på Röda torget i Moskva istället för att EU- Kommissionens ordförande José Manuel Barroso?
Förklaringen till tystnaden är ett lysande exempel på Machiavellisk maktpolitik (härska genom att söndra) och den s.k. Putindoktrinen; att återupprätta Ryssland som en stormakt genom att använda energipolitiken som ett söndrande strategiskt vapen. För Putin är Rysslands naturtillgångar en strategisk resurs som ska ägas och användas av staten för statens bästa. Det kräver att makten över råvaruekonomin och distributionsvägarna är centraliserad till Kreml. Detta kräver i sin tur full kontroll över det juridiska systemet och nationell media. Putin doktrinen kräver med andra ord en totalitär stat där frihet och demokrati måste inskränkas för att Ryssland ska kunna befästa sin ställning som en stormakt.
I konsten att söndra och härska använder Putin EU:s fossilberoende till sin egen fördel. EU har ingen gemensam strategi för hur vi ska förhålla oss energipolitiskt till Ryssland. Det gör att Putin kan spela ut medlemsländernas regeringar mot varandra och det är också anledningen till att EU inte agerar mot de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i Ryssland och andra lydstater som exempelvis Tjetjenien.
Ett närliggande exempel är den rysk-tyska gaspakten Nordstream där det tyska intresset att säkra tillgång på gas tydligt sätts före Europas bästa. Vår egen regering godkände bygget av Nordstream som går över svenska vatten och som transporterar rysk gas till Tyskland. Nordstream är en konkretisering av Putindoktrinen, d.v.s. en energipolitisk ”by-pass” av Ukraina och Vitryssland som säkerställer en direkt gasexport till Tyskland utan komplikationer. Genom Nordstream har Putin fått kontroll av ”gaskranen” till Tyskland/Nordeuropa men även av kranen till Ukrania och Vitryssland som hamnat i ett energipolitiskt järngrepp och utanför EU:s intressesfär. Nästa steg i Putins strategi är Southstream som ger kommer att ge Ryssland kontroll av gasflödet till sydöstra Europa (Italien, Österrike, Ungern, Bulgarien Grekland, Slovenien, Serbien och Rumänien m.fl.).
EU är till 60 % beroende av import av rysk gas och råolja. I Sverige kommer 42 % av all råolja från Ryssland. Sedan vår regering gav tillstånd till Nordstream har Sveriges beroende av rysk råolja ökat markant. År 2012 var värdet av importen från Ryssland till Sverige 61,7 miljarder SEK. Importen utgörs framför allt av råvaror och bränslen. Det är svenska kronor som går direkt ner i Putinregimens fickor. Varje gång en bil tankas i Sverige bidrar vi därför direkt till att upprätthålla Putins totalitära välde.
Självklart ska svenska OS-truppen och ambassaden i Moskva hissa regnbågsflaggan. Självklart ska vi protestera på våra gator i EU och självklart borde hbtq-personer få asyl i Sverige. Men så länge våra politiker inte agerar på officiell nivå – och knappast ens då – är det något som kommer att påverka Kreml. Putin liksom många andra regimer i världen som inte respekterar mänskliga rättigheter bygger sin makt på export av olja och gas. Ett verkligt radikalt förslag för att underminera deras makt vore därför att spela Putins eget energipolitiska spel och bojkotta import av olja och gas från dessa regimer. Det vårt oljeberoende som möjliggör Putinregimens förtryck. I ett sådant maktperspektiv är ett fossiloberoende samhälle inte bara en klimatfråga utan också en strategi för att främja mänskliga rättigheter och hållbar utvecklig.