I vår är det presidentval i Frankrike och det spekuleras i hur det kommer att påverka EU-projektet. Högerns kandidat Franz Fillon har gjort sig känd genom att, precis som Nationella frontens Marine Le Pen, hetsa mot migranter och muslimer. Ett förslag som presenterades i somras och fick stort genomslag i media handlade om att förbjuda slöja och burkini på franska stränder.

Karima Delli är EU-parlamentariker och min franska kollega i den gröna gruppen. Delli kommer från Calais, där Nationella fronten fick 45 procent av rösterna i det senaste regionala valet. Delli kommer från en stor familj, hon är näst yngst av tio syskon. Föräldrarna är immigranter från Algeriet och lärde sig aldrig läsa. Men de startade en tävling i det nya hemlandet Frankrike. Den som först skulle lyckas ta ”le baccalaureate” skulle få ynnesten att lära mamma att läsa! Alla syskonen blev högutbildade, och tre av dem belönades med den fina utmärkelsen ”baccalaurate”. Delli blev EU-parlamentariker och systern jurist.

Karima Delli är en sann förebild. Hennes föräldrar hade inte råd att köpa böcker till henne och hennes syskon, men hon hängde mycket på biblioteket och hon hade bra lärare som pushade henne. Under den senaste regionala valrörelsen hände det flera gånger att personer kom fram och spottade henne i ansiktet och skrek ”åk hem, blatte”.

– Jag känner inte igen mitt land, och jag är väldigt orolig över vart vi är på väg, säger Delli.

DO:s rapport ”Kedjor av händelser- en analys av anmälningar om diskriminering från muslimer och förmodade muslimer” (2016) är riktigt allvarlig läsning. DO har analyserat och följt upp över 200 anmälningar om diskriminering och trakasserier i Sverige som inkom 2014. Muslimska kvinnor med slöja är mycket utsatta i det offentliga rummet och trakasseras för sitt utseende.

Rapporten konstaterar att rasismen i Sverige tar sig uttryck till exempel genom att kvinnor med slöja behandlas nedlåtande, ”uppfostras” på ett paternalistiskt sätt samt negligeras, ignoreras och rakt av trakasseras. Muslimska män betraktas som potentiella terrorister och kvinnor med slöja som undergivna och förtryckta. Anmälningarna visar hur religion, etnicitet och kön samspelar.

Konsekvenser av att uppleva diskriminering och trakasserier blir att individen får ett lägre förtroende för myndigheter och samhället i stort. Självförtroendet påverkas också av den dåliga behandlingen. En person som utsätts för diskriminering kan hamna i depression och börjar se mer negativt på sina möjligheter. Hårresande vittnesmål om lärare som nedvärderar elevers kunskaper på grund av deras tro blandas med grova övergrepp där elever tvingats att äta griskött i skolmatsalen, enligt DO:s rapport.

Bortsett från kostnaden för individen så är diskriminering och rasism en stor kostnad för samhället. Att skicka signaler att kvinnor inte kan lyckas på grund av en huvudduk är absurt. Vi har inte råd att förlora all den kompetens som vi missar genom att falla offer för stereotypa föreställningar. Tänk om Karima Delli fått höra att hon inte kunde lyckas? Då hade vi förlorat en ung kompetent kvinna med viktiga erfarenheter i EU-parlamentet.

Vi behöver alla människor som tror på oss, och hur du väljer att klä dig och vilken tro du har måste få vara upp till individen. Vägen mot ett jämställt samhälle är inte spikrak, vi behöver stärka både kvinnor och män att bryta med negativa normer för att få vara sig själva. Men ett är säkert, jämställdhet uppnås inte genom kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av personer som har en annan tro eller etnicitet än majoritetssamhället.

Publicerades på Feministiskt Initiativ 13 december 2016