Vi vet att klimatförändringarna bidrar och kommer att bidra till politisk instabilitet, ekonomiska påfrestningar och en ökad migration. Runt 2050 menar FN att världen kan ha 200 miljoner människor som drivits från sina hem på grund av klimatförändringar. Det här kan vi inte ignorera, skriver Linnéa Engström (MP).
Just nu behandlar EU-parlamentet det första betänkandet någonsin om klimaträttvisa med fokus på klimatflyktingar. Betänkandet uppmanar EU-kommissionen och EU:s medlemsstater att ta fördrivning och migration av människor som en följd av klimatkatastrofer på allvar.
Utvecklingen är redan på gång. Mellan 2008 och 2013 tvingades 21,5 miljoner människor lämna sina hem på grund av naturkatastrofer. Vi ser också stora förluster och skador i efterdyningarna av orkaner, tropiska cykloner och översvämningar.
FN har visat att kvinnors och barns utsatthet vid klimatkatastrofer är 14 gånger större än mäns. Av världens mest fattiga 1,4 miljarder människor är 66 procent kvinnor som lever i de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Vi vet också att kvinnor och barn i så kallade utvecklingsekonomier är mest utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter. Klimatflyktingars legala status och jämställdhet måste upp på den politiska klimatagendan. I det perspektivet är det några handlingspunkter som särskilt bör lyftas upp:
Utsläppsminskningar
Alla länder måste göra mer för att hålla gränsen för en maximal global uppvärmning om 1,5 ° C, och det som görs måste övervakas och följas upp.
Anpassningsåtgärder
FN:s gröna klimatfond kommer att spela en viktig roll för finansieringen av anpassningsbehov i de länder som drabbas hårdast. Klimatfonden bör öronmärka stora resurser för kvinnors särskilda behov. Vi måste säkra kvinnors rättigheter, representation och resurser, de så kallade ”3 r:en” i Parisavtalet.
Legal grund för flyktingar
Vi måste skapa en legal grund för de klimatflyktingar som redan finns och bygga upp en internationell beredskap för framtida migrationsströmmar. EU bör vara pådrivande i att utveckla FN:s system för migration, befintliga definitioner och verktyg, så att de också inkluderar denna kategori av flyktingar.
Förlust och skada
När det gäller Parisavtalet är det särskilt viktigt att EU fokuserar på det arbete som utförs av arbetsgruppen för tvångsförflyttning inom den så kallade internationella Warszawamekanism för förlust och skada. Här kan EU spela en avgörande roll för att bygga upp ett internationellt samarbete.
Jordbruk
Kvinnor är avgörande förändringsaktörer när det gäller klimatfrågan. I de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser är det ett överväldigande antal kvinnor som tar hand om vattenförsörjning, jordbruk och energianvändning. När kvinnor inte ses som jämbördiga tas inte deras kunskap till vara och deras rättigheter respekteras inte. Parterna behöver främja och uppmuntra lärande, åtgärder och stöd inom jordbruket genom att upprätta ett gemensamt arbetsprogram för jordbruk och livsmedelssäkerhet.
Handlingsplan för jämställdhet
På klimattoppmötet som hålls nu i Bonn kommer en handlingsplan för ökad jämställdhet att förhandlas och antas. EU måste visa tydligt ledarskap och uppmana medlemsstaterna att utse en nationell kontaktperson för arbetet med jämställdhet i Parisavtalet – så även Sverige.
Betänkandet i EU-parlamentet om klimaträttvisa visar behovet av en rättvis klimatpolitik. Ett viktigt steg är att seriöst diskutera hur vi inom FN-systemet kan skapa en legal grund för klimatflyktingar – en av vår samtids och framtids stora utmaningar.
Linnéa Engström (MP)
EU-parlamentariker, vice ordförande i fiskeriutskottet, ledamot i miljö och jämställdhetsutskottet och föredragande för det första betänkandet om klimaträttvisa och klimatflyktingar