Social upphandling handlar inte alls bara om miljökrav, att det kaffe som inhandlas till kommunen uppfyller gängse hållbarhetskrav. Det är också ett verktyg som rätt använt kan medverka till att lindra utanförskap hos nyanlända och slussa in dem i arbetslivet.
Under den sittande regeringen har sysselsättningsutvecklingen i Sverige varit positiv. Arbetslösheten har fortsatt att minska och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år.
Ungdomsarbetslösheten ligger ändå på drygt 18 procent. Och den fortsätter att vara hög bland vissa grupper, så som unga nyanlända.
De unga i förorterna behöver fortsättningsvis allt stöd de bara kan få i sina försök att få jobb. Det är inte alls inaktuellt att minska ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden, även om sysselsättningsläget som helhet har förbättrats.
Samtidigt har Europaparlamentet och EU-kommissionen tagit initiativ till en europeisk pelare för sociala rättigheter. Det är bra och positivt att sociala frågor och sysselsättningsfrågor ges större roll inom EU. Men det är fortfarande frågor som beslutas på nationell nivå och får gärna fortsätta att vara det.
Däremot kunde även andra EU-länder kanske börja ta sig en närmare titt på hur sociala samhällsinvesteringar ger avkastning.
Redan under valrörelsen efterlystes långsiktiga sociala investeringar för att se till att unga snabbare ska kunna ta klivet in på arbetsmarknaden. Det handlar i praktiken bland annat om offentlig upphandling som bygger på sociala kriterier och social hänsyn.
Sedan dess har en del hänt. Upphandling är i dag ett erkänt viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål.
Var femte kommun, två landsting och två regioner har redan infört sociala investeringsfonder. Fler kommuner smider enligt uppgift planer på projekt med social upphandling.
De hittills ganska få analyser som har gjorts av effekterna av sociala investeringarna visar att utsatta ungdomar ska uppmärksammas i en tidig ålder, att det är livsviktigt att de till att insatserna sätts in i ett tidigt skede i en process. Rygga alltså inte tillbaka för perspektivskiftena! De behövs för att stärka integrationen, allt för att se till att ungdomar, personer med utländsk bakgrund eller funktionsnedsättningar och andra som står långt från arbetsmarknaden får jobb.
Innovativa styrmedel behövs för att påverka marknaden så att den inte fungerar hindrande, utan främjande för jämställdhet och hållbar utveckling.
Publicerades på unt.se (Uppsala Nya Tidning) 30 januari 2017.
Undertecknad tillsammans med Karin Lekberg, chef för det kreativa klustret Subtopia i Alby, Botkyrka