Konflikten i DR Kongo är en av världens mest bortglömda, trots att den uppfyller alla kriterier för kraftfullt internationellt ingripande. Det skriver Linnéa Engström och Josephine Sundqvist (MP).

Har du en smartphone eller dator hemma eller på jobbet? Vet du, i så fall, att den kan ha tillverkats av konfliktmineraler och gett upphov till systematiserade våldtäkter och övergrepp på kvinnor och barn i DR Kongo?

Problemet är att det kan du inte veta. I dag är det tyvärr omöjligt för svenska konsumenter att genom sin konsumentmakt välja bort produkter som tillverkats av råvaror från konfliktzoner. Den pågående konflikten i DR Kongo är en av världens mest bortglömda och en av de allvarligaste. I landet finns naturtillgångar värda lika mycket som EU:s och USA:s bruttonationalprodukter tillsammans, ändå kommer knappt något av detta det kongolesiska folket till del.

I östra Kongo bryts de mineraler som behövs för datorer och mobiltelefoner, 80 procent av jordens coltan återfinns här. Men trots att den internationella handeln med konfliktmineraler orsakar så många övergrepp och så mycket lidande så får inte frågan politisk uppmärksamhet i Sverige och EU.

En hel del görs för att få stora företag att efterfråga råvaror som är certifierade men så länge detta inte efterfrågas av oss som konsumenter eller det finns bindande lagstiftning så anser många företag att den ekonomiska risken är för stor.

Konflikten i DR Kongo uppfyller alla kriterier för kraftfullt internationellt ingripande: den har pågått under lång tid, den har skördat miljontals dödsoffer och den påverkar en hel region. Rapport på rapport har beskrivit övergrepp men få har ställts inför rätta. Kvinnor utsätts för systematiskt sexuellt våld och hela samhällen traumatiseras och utarmas när barn tvingas till bestialiska handlingar av militära gerillagrupper. Belöningen blir ett vapen och så skapas de fruktade och traumatiserade barnsoldaterna. I Kongo är det farligare att vara barn än att vara soldat.

Kvinnor utsätts för gruppvåldtäkter, ibland med några års mellanrum. Det gör att det är svårt för kvinnorna att fortsätta vara en trygg förälder för sina barn och på så vis förstörs nästa generation.

Kongo har världens största och dyraste FN-insats. Många inom civilsamhället pekar på att man med en bråkdel av pengarna som den militära insatsen kostar skulle kunna nå mycket längre med permanent avrustning av barnsoldater.

Konflikten om mineraler i Kongo utspelar sig också i en känslig miljö med regnskog och ädelträ som skövlas och där rovjakt pågår av utrotningshotade djur så som bergsgorillor. Gruvdriften är inte bara förödande för människor, sällsynta djur och växter som inte återfinns någon annanstans i världen är också hotade.

Det är i princip omöjligt att i dag veta var råvaran i datorer och smartphones som inhandlas i Europa och Sverige kommer ifrån. Stora summor förs årligen ut från Kongo genom internationella banksystem utan att någon reagerar.

Tanken svindlar över de enorma rikedomar från olaglig guld-, diamant- och mineralhandel som går till att stötta samvetslösa krigsherrar och grannländers regionalpolitiska ambitioner utan att någon ens höjer på ögonbrynen hos de internationella bankerna.

Lokala kongolessiska experter pekar ut de internationella finansmarknaderna, skatteparadisen och bankerna som medskyldiga och nödvändiga för att kunna stjäla kapital i den enorma omfattning som pågår.

Vi vill att Sverige arbetar genom EU för att åstadkomma förändring i den viktiga frågan om konfliktmineraler och att stoppa våldet mot kvinnor och barn i Kongo. EU-lagstiftning om konfliktmineraler skulle bidra till att angripa den krigsekonomi som i dag ger bränsle till konflikten. Då kan man kartlägga råvarornas väg, ålägga importörer och producenter att spåra och redovisa var mineralerna kommer ifrån och driva på utvecklingen av ett globalt certifieringssystem.

Det är otroligt viktigt att skapa ett system som både skyddar mot rovdrift och stöld men samtidigt tar tillvara lokalbefolkningens intresse. De bojkotter som genomförts har i stor utsträckning slagit hårt mot det kongolesiska folket.

För att fler ska gripas och ställas inför rätta finns det skäl att driva på för att FN inrättar en särskild domstol som även har kunskap i genusfrågor för att pröva de krigsförbrytelser som skett i Kongokrigen liknande den i Arusha i Tanzania för folkmordet i Rwanda.

Det är dags att verka för en global lagstiftning mot konfliktmineraler och för att få EU och FN att reagera på de systematiska våldtäkterna mot kvinnor och barn i DR Kongo.