”I morgon väntas EU-kommissionens ordförande lägga fram ett nytt förslag till fördelningsmekanism mellan länderna för flyktingar i Europa. Nu ligger bollen hos medlemsländernas regeringar”, skriver Bodil Valero, Peter Eriksson, Linnea Engström och Max Andersson.

Nu är vi många. Vi har med oss påven och ärkebiskoparna, en majoritet av de politiska partierna, regeringarna, personer och institutioner i nyckelställning.

Nu finns chansen för ett mänskligare Europa. På bara några veckor har vinden vänt. Det gäller att ta tillfället i akt, utnyttja momentum, för att etablera grunderna för en ny flykting- och migrationspolitik i EU.

Imorgon väntas EU-kommissionens ordförande lägga fram ett nytt förslag till fördelningsmekanism mellan länderna för flyktingar i Europa.

Det viktiga är att vi får ett bestående system, inte en temporär ordning. Och att människorna som flyr får komma till tals, att deras önskemål beaktas, i mån av möjlighet.

I den pågående debatten har det upprepats att inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt. Redan i samband med Lampedusatragedin fanns en öppning för EU:s ledare att skapa en humanare flyktingpolitik.

Det har gått två år sedan dess. Det är ofattbart att det har tagit så lång tid innan insikten om allvaret satt sig i debatten.

Majoriteten av oss känner oss berörda av flyktingarna som riskerat sina liv för att nå Europa. Vad hade vi själva gjort i ett krigshärjat Sverige?

Av de tre EU-institutioner som har till uppgift att föreslå och fatta beslut, är det ministerrådet med representanter för medlemsstaternas regeringar som hittills blockerat kommissionens förslag till en solidarisk fördelning av flyktingar mellan EU:s medlemstater.

I Europaparlamentet har vi från Miljöpartiet, tillsammans med de Gröna i parlamentet, arbetat och drivit på för en mänskligare flyktingpolitik inom EU. Vi gick till val på ett mänskligare Europa.

Vi ställer tre krav.

Vi vill skapa lagliga vägar in i Europa för flyktingar genom humanitära visum.
Vi vill avskaffa transportöransvaret.
Vi vill även reformera Dublinförordningen så att en asylsökande ska kunna söka asyl i de land de önskar och inte fastna i eller skickas tillbaka till det första ankomstlandet.

Sammantaget är det reformer som syftar till ett öppnare EU där flyktingar får nyttja sin mänskliga rättighet att enligt FN- och EU-stadgan om mänskliga rättigheter söka asyl utan att riskera livet.

Den 13 maj 2015 presenterade kommissionen sin plan för att hantera flyktingkrisen. Den innehåller både akuta och långsiktiga åtgärder. En av dem är en fördelningsmekanism för 40 000 flyktingar från Italien och Grekland till EU:s övriga medlemstater, en siffra som kan komma att förändras.

De Gröna i Europaparlamentet föreslår, med stöd av en bred majoritet av övriga partier, att den aviserade fördelningsmekanismen ska vara bindande för att säkerställa att alla medlemsstater tar sitt ansvar.

Vi och parlamentet vill också att man ska beakta asylsökandenas egna preferenser om vilket land de vill komma till och eventuella familjeanknytningar till landet. Man ska heller inte kunna tvångsförflytta flyktingar utan deras medgivande.

Parlamentet kommer därmed att sända en tydlig signal till ministerrådet om var EU:s folkvalda står i frågan när frågan diskuteras vid det extrainsatta ministerrådsmötet den 14 september.

Ett fåtal länder med Sverige och Tyskland i spetsen tar ett stort ansvar, medan andra som Polen, Slovakien, Ungern och Tjeckien förespråkar ett mer slutet Europa.

Det har blåst en vind av rädsla, rasism och främlingsfientlighet i flera EU-länder. Men nu har vinden vänt. Vi ser hur det rör på sig i opinionen.

Runtom i Europa säger människor ifrån. I krisen finns en öppning att reformera unionens flykting- och migrationspolitik och skapa ett mänskligare Europa.

Nu ligger bollen hos medlemsländernas regeringar.

Bodil Valero, Peter Eriksson, Linnea Engström, Max Andersson