Dags att lagstifta om mikroplasten

Den här veckan medverkar jag på en mängd seminarier under Almedalsveckan där jag försöker lyfta EU-politiken och vad jag har arbetat med sen valet. Idag medverkade jag på ett viktigt seminarium om mikroplaster. Jag ser med stor oro hur mikroplasterna påverkar de små fiskarna och organismerna i havet såsom plankton, för att inte prata om hur det påverkar människors hälsa och kroppar ( något som vi vet mycket lite om). 

 Ny forskning från Uppsala universitet visar att aborrlarver föredrar plast i stället för naturlig föda. I EU-parlamentet lagstiftar vi om att fiskebestånden ska byggas upp igen och att vi ska bekämpa överfiske och illegalt fiske. Nu finns även ett till oroande inslag som pekar på att själva basen i havets näringskedja hotas av plast.Vi försöker nu ligga på EU-kommissionen att presentera ett förslag för hur vi lagstiftar om att förbjuda mikroplaster i tex skönhetsprodukter och hur vi minskar mikroplast-partiklar från vägtrafik och konstgräsmattor. Tillsammans med några kollegor initierade jag en kampanj där vi samlat underskrifter till en s.k. ”skriftlig förklaring” om att förbjuda mikroplast, ett påverkansinstrument för att väcka frågan. Vi fick 340 parlamentariker att skriva under, många hade aldrig hört om problemet med små plastpartiklar i haven och i fiskar. 

Nu har kommissionen bollen. Det finns olika uppgifter om när de kan tänkas leverera den aviserade plaststrategin där ett förslag till förbud skulle ingå men det mest realistiska är nog i slutet av 2017. Tills dess gäller det att fortsätta att ligga på och opinionsbilda.

Solkrämer, mascara, puder, läppstift, ögonskugga och annan kosmetika innehåller plaster i olika former som konsistensgivare eller billig utfyllnad. 

En stor förorenare är konstgräsmattor.Alla som någon gång tagit av sig skorna eller har ett barn som kommit hem efter en fotbollsmatch på konstgräs vet till exempelhur många svarta plastkorn (De tillverkas oftast av gamla bildäck) som trillar ur skorna. Man bör titta på alternativa fyllnadsmaterial. Jag har också hört att kommissionen funderar på åtgärder för att komma åt slitage från däck och fibrer från tvätt av textilier. 

I tillägg till detta så måste vi ju också titta på allt annat plastskräp som hamnar i havet och som med tiden slits ned till små partiklar. Det handlar om att öka återvinning av plast, förbättra mottagning i hamnar av skräp som kan återvinnas, och olika sätt att städa havet och återanvända gamla fiskeredskap och skräp som flyter runt.

Källor:

Studie om aborryngel från Uppsala Universitet

http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=6754&area=2,5,10,15,16,34&typ=artikel&lang=sv

 FN:s hållbarhetsmål nr 14.1 handlar om att förebygga och minska alla slags föroreningar i havet:
 http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-14-hallbart-nyttja-hav-och-marina-system/