Nu har tekniken upptäckts av andra branscher och även av människorätts- och miljöorganisationer. Blockkedjor kan, lika väl som för ekonomiska transaktioner, användas för att göra leverantörskedjor säkra och transparenta.
Varje år reser 350 000 svenskar till Thailand. Ett land som enligt Global Slavery Index 2016 hade 300 000 slavarbetare inom sin fiskeindustri. 2015 lät Nestlé – världens största livsmedels företag – granska sin egen livsmedelskedja för fisk och skaldjur i Thailand. Resultatet var förkrossande och visade på systemiska övergrepp mot arbetskraften inom fiskeindustrin. Tidningen Guardian följde sedan upp med granskande reportage som exponerade en utbredd handel med människor, slaveri, korruption, mord och illegalt fiske inom hela fiskesektorn i sydöstra Asien.
Det ledde till att EU kommissionen 2016 gav Thailand ett gult kort – en varning – med hot om importförbud till EU av Thailändska fiskprodukter om landet inte städade upp branschen.
Thailand hävdar nu att problemen är åtgärdade. Man har ny lagstiftning på plats och har arresterat hundratals personer anklagade för människohandel. Dessutom har man byggt upp ett övervakningssystem för den enorma fiskeflottan med 42000 registrerade fartyg. Men enligt en ny rapport från Human Rights Watch har situationen inte förbättrats nämnvärt.
Thailand är bara ett exempel av många fiskenationer som brottas med slaveri och illegalt fiske. Det gemensamma problemet är övervakning och verifiering. När korruption är norm och tiotals miljarder årligen står på spel biter inte lagstiftning. Det är trixas fortfarande med register och dokumentation. Frågan är om ny datateknik kan hjälpa till?
Tekniken bakom Bitcoin - blockkedjor - gör det möjligt att spåra alla aktörer som är inblandande i en affär, se all information och alla transaktioner som görs i en överföringskedja. Enkelt förklarat registreras alla transaktioner kronologiskt i block som skapar en oföränderlig kedja. Kedjan lagras i en ”liggare” som finns på fler ställen samtidigt vilket gör att informationen i blocken blir tekniskt omöjlig att manipulera utan att det märks.
Inom livsmedelssektorn testar exempelvis den amerikanska butikskedjan Wallmart hur tekniken kan användas för att identifiera dålig mat. Med hjälp av ett kvitto ska man på några sekunder kunna identifiera salmonella smittad kyckling över kontinenter och ner på ”gårdsnivå” eftersom varje block i kedjan går att spåra.
Flera spännande projekt utvecklar också plattformar för att tillämpa tekniken på fiskesektorn. Tanken är att fisken ska kunna spåras hela vägen från fångst till tallrik. Med hjälp av en bärbar scanner registrerar lokala fiskare sin fångst. Den digitala informationen laddas upp i molnet, i en liggare, och sedan registreras varje steg i leverantörskedjan hela vägen till konsumenten. I affären eller på en restaurang kan man sedan med hjälp av en app läsa av exakt var, hur och när fisken fångades.
Det intressanta är att samma teknik kan användas för att bekämpa slaveri inom fiskeindustrin. Det är vanligt att pass och identitetskort beslagtas av ”traffickers” eller ombord på båten som blir ett fängelse, för även om du fysiskt kan lämna båten är din identitet stulen. Passet blir ett verktyg för utpressning och du kan tvingas jobba i flera år för att betala av skulden till din ”trafficker” eller för ditt uppehåll ombord.
Med hjälp av en blockkedja kan man skapa en unik data-identitet som alltid är åtkomlig och spårbar. På samma sätt kan anställningsavtal lagras för att skydda både anställda och arbetsgivare mot slaveri och människohandel. Löner kan också betalas ut till digitala plånböcker som dokumenterar att utbetalningar sker i tid och enligt avtal. Utöver detta kan också arbetsvillkor och det fysiska välbefinnandet dokumenteras genom aktivitetsarmband som kommunicerar genom sakernas internet och lagrar information. Denna information kan delas med ens familj, fack eller människorättsorganisationer. Det betyder att en arbetare inte bara kan ”försvinna” från en båt utan ett spår.
En värld där allt går att spåra låter kanske som en skrämmande utveckling där frågor om personlig integritet och det privata blir problematiska. Vi är inte där ännu. Det finns fortfarande många tekniska steg som måste utvecklas. Det råder dock ingen tvekan om att blockkedjor kommer att revolutionerna banker och globala leverantörskedjor. Min förhoppning är att tekniken också ska används av det civila samhället för att värna människor och vår miljö – för att sätta stop för illegalt fiske, slaveri och handel med människor.
Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP)
Ett annat spännande område är cirkulär ekonomi där kombinationen av ”sakernas internet” och blockkedjeteknik gör att resurser skulle kunna delas och återanvändas snabbt, effektivt och säkert.